Har inte fyllt adventsljusstaken med mossa och svampar än (inte hunnit), känns jättekonstigt. Har inte heller satt upp någon ljusslinga i plommonträdet... Eftersom jag tillbringat hela dagen i en buss (på väg hem från grannlandet) så känns det som om 1:a advent bara försvann... Måste ta igen det imorgon med lite adventsmys, pepparkakor, glögg och kanske en lussekatt. Svärmor var här i helgen och lämnade en påse lussekatter på bänken... Jag har iallafall hunnit ta fram den elektriska adventsljusstaken, alltid lika mysigt.

Tihi, nu har vi också en platt-tv. Stor. Eller lagom stor, inte störst. Jag vill bara lägga mig i soffan och titta på en riktigt bra film. Tyvärr är jag för trött och klockan är för mycket. Jobb imorgon...

Så här fint var Norge när vi åkte hemåt idag.

Idag köpte vi en matta. Grå rya i 100% ull (Stockholm från IKEA). Skulle egentligen köpa en beige, men när vi såg den här tyckte vi bättre om den. Känns genast ombonat och gosigt. Skön att borra ner tårna i när man sitter i soffan. Perfekt att ligga på tyckte barnen.

Varför är det så förfärligt trist att packa? Spelar ingen roll om jag ska vara borta en natt eller två veckor, det är lika illa med packningsrutinen. Det blir en ambitiös rivstart: fram med väskan, ner med trosor och sovkläder, strumpor. Sen tar det stopp. Kollar TV, kollar kylen... tar fram necessären... kollar TV... och så vidare. Jag lyckas dra ut på packningsproceduren så att det tar flera timmar. Urrk så trist det är. För att inte tala om ångesten över att ha missat något viktigt. Hur som helst, imorgon bär det av till Norge. Jag åker tillsammans med stora pojken och hans klass. Några fler föräldrar ska med och så lärarna förstås. Ska bli roligt och spännande.

Visste att det fanns en Häagen-Dazs Choc Choc Chip i frysen. Älsklingen brukar köpa en sådan ibland, när han vill göra mig glad (och tjock?). Jag har stått emot länge, länge... men nu gick det inte längre. Jag har ätit upp halva burken i ett nafs. Nu måste jag behärska mig. Om jag sparar hälften har jag ju det kvar till imorgon. Eller ännu bättre, jag kanske glömmer bort att hälften finns kvar och så behöver jag inte få i mig onödiga kalorier. Bara en sked till. Och en till. Sen får det räcka. Burrp. Nu tar jag sista skeden. Tror jag.

...snarkar lillebror:

Storebrors nya rum där uppe är klart. Lillebrors rum saknar golv än så länge. Vi fick ett ryck efter middagen och bar upp båda deras sängar till det färdiga rummet, så nu delar de plötsligt rum. Hur mysigt som helst. Det ser lite kalt ut med bara två sängar, men ändå rätt fräscht. Jag hörde inga klagomål från någon av dem. Känns nog rätt tryggt att höra någon som snarkar lite tyst i andra änden av rummet.

Storebror läser i sitt nya rum: